Påsklovet är slut

Så var man hemma igen – efter 11 dagar i fjällvärlden. Lite vemodigt kändes det att åka hem i dag från den strålande solen. Men man måste ju arbeta också.

Vi har haft en fantastisk påsk och vecka efteråt. Har hjälpt till på anläggningen, åkt lite skoter men framför allt har jag åkt skidor varje dag på fjället. Under påskhelgen blev det kvällsturer med hundarna. Skönt! Solen har gassat vissa dagar så det syns rejält i ansiktet. Nu skulle man bara ha fått bort den vita halsen. Samma snygga fjällbränna som vanligt, det vill säga endast ansiktet som fått färg.

Det känns lite trist att säsongen närmar sig sitt slut.


/Elin

Glädje fångad på foto

Elin
9 februari, 2012
Klicka på bilden för att se den i större format
Stacie i full galopp!

[Klicka på bilden för att se den i större format]

Underbar morgon med sol och gnistrande träd! Hade med mig kameran ut och tryckte av i rätta ögonblicket och fångade Stacies innerliga glädje när hon kom i full galopp mot mig. Den här bilden hör till mina favoriter.
/Elin

Jubileumsfest och träning

Elin
5 februari, 2012

Det var en trevlig kväll i går i Luleå i samband med fågelhundklubbens 10-årsjubileum och årsmöte. Vi var ett ganska stort gäng medlemmar som hade samlats för att umgås och äta god mat. Stort grattis till vinnarna av SNFK:s vandringspriser 2011 som gick till UKL: Högfjällshunden Mac, ägare Dick Johansson, ÖKL: Högfjällshunden Humle, ägare Dick Johansson och SKL: Borgeflon’s KN Kikki, ägare Olov Åhman.

Kylh-vetet håller i sig så det blir inte så många långa pass ute med hundarna. I dag har jag förenat träning med tråkgöra, för att aktivera de fyrbenta. Bland annat fick Boy bära dummys och vedträn i samband med att ved hämtades in, Stacie fick några inkallningsövningar när jag var ute med soporna och Scott har haft ett kort träningspass i värmetäcke i samband med en prommis.

/Elin

Några bilder

Elin
3 februari, 2012

Tog mig ut en liten stund med kameran, trots migränen. Frisk luft måste man ha. Här är några bilder från fotostunden:

/Elin

Vacker vinterdag

Elin
14 januari, 2012

I dag är det en ljuvlig vinterdag ute. Termometern visar 10,6 minus och solen strålar från en blå himmel. Jag startade dagen med en jakttur med Boy på morgonen. Det var en skön och harmonisk tur för både kropp och själ. Både matte och hund njöt av att få glida/springa fram över de djupa pudersnöiga markerna. Jag åkte till ett område där vi tidigare i veckan har haft fågel, men i dag lyste de med sin frånvaro.

Därefter åkte jag en liten sväng med Scott och Stacie så att de fick springa av sig lite energi. Nu blir det lite tråkgöra inomhus, som tvätt och städ, sedan spänner jag för skidorna igen för man kan inte sitta inne när vädret är så här ljuvligt.
Ha en fin lördag alla!
/Elin

Mycket på gång

Elin
10 januari, 2012

De sista veckorna har vi fått en rejäl ökning av snödjupet. Gillar! Fast jag gillar inte just när det snöar och blåser samt driver som tusan – då vill man gärna vara utan snö. Men efteråt är det ljuvligt och man har framför sig en härlig vinter och vår som man kan ägna sig åt diverse vintriga sysslor som skidåkning, skoter och utflykter.

Förra veckan var jag ledig från jobbet och då passade jag på att tillbringa åtskilliga timmar i skogen med hundarna. Åkte ut med en och en hund och körde olika träningsformer. Stacie och Boy har fått jaga samt köra flera motionspass framför skidorna. Med Scott, som nu är 4 mån, har jag tränat mycket kontakt, inkallning och sitt med den senaste tiden. Det går bättre och bättre. Han har en fin kontakt när man är ute i skogen. Han vill inte gärna tappa en ur sikte, vilket känns bra.

Förra veckan blev han krasslig i magen och fick diarre. Lindrade besvären med magmedicin, risavkok, ris och vit fisk. Men hade nog för bråttom med att sätta in vanlig mat igen, så magen sa ifrån och han blev dålig igen. Nu är vi på banan igen med ris/fisk och lite torrfoder. Det gäller att skynda långsamt. Allmäntillståndet är dock inte påverkat. Han är hur pigg och alert som helst. Och aptiten är det inget fel på. Om han fick bestämma – så skulle matransonen vara minst lika stor som för en Grandis. :-)

I övrigt är allt bara bra. Vi håller på för fullt med att sätta ihop vårens kurser i fågelhundsklubben. Jag har en även en del roliga saker framför mig på jobbet. I kväll till exempel, så bär det av ut på ett roligt uppdrag. Vad det är kommer att märkas i tidningen här framöver. Nästa vecka åker jag till Norrköping på kurs i några dagar. Hoppas bara att förkylningen inte slår ut innan dess. Det är allt annat än skönt för öronen att flyga om man är tätt i bihålorna. Det brukar kännas som om trumhinnorna ska sprängas.

För en tid sedan var jag och handlade på en butik i stan. De hade en tävling där man skulle skriva sitt namn och telefonnummer på kvittot och lägga i en låda, om man hade köpt två gott och blandat-påsar. Jag gjorde det. Och i dag blev jag uppringd av en karl från affären som ville meddela att det var jag som var den lycklige vinnaren av en stor saccosäck. Yes! Lite trist – eller ska man säga komiskt – är att saccosäcken inte är diskret i färgen. Det är nämligen en stor Gott och blandat-säck. Jaja. Det blir nog bra. Jag har saknat saccosäck sedan jag hade en sån på 90-talet. Tror det kan vara skönt för ryggen och nacken att knorra ner sig i en sådan framför tv:n – om man nu får ha den ifred från son och fyrbentingar. 😉
/Elin

Ihågkommen

Elin
29 november, 2011

Vi hade hjärt- och lungräddningskurs i går på jobbet. Det var en jättebra kurs med suveräna kursledare från Räddningstjänsten i Piteå. Vi hade bra dialoger och fick öva på dockor. Jag har gått en sådan kurs för hundra år sedan. Så det var bra att fräscha upp kunskaperna. Dessutom är det lite annorlunda hur man ska göra när man ger HLR nuförtiden.

Vi pratade om olyckor och hur folk kan bete sig i chocktillstånd. Jag sa då att jag av egen erfarenhet vet hur patienter kan bete sig eftersom jag var väldigt chockad vid min olycka. Då utbrister insatsledaren från Räddningstjänsten att det var ju därifrån han kände igen mig. Han mindes mig mycket väl och berättade att han var tvungen att hålla fast mig med våld eftersom jag var så upprörd och inte alls kunde hålla mig stilla. Han ställde en konstanterande fråga också i stil med ”Jag kan tänka mig att du har problem med värk och skador än i dag efter den kraftiga olyckan”. Det var häftigt att få möta honom. Dels att han mindes mig. (För han har ju haft några olyckor under de snart tio år som gått sedan min olycka). Men framför allt att få ett ansikte på en av alla människor som fanns på plats och gjorde allt för att hjälpa en. Mäktig känsla. Jag pratade med honom efter kursen och tackade honom samt sa att jag tyckte det var roligt att träffas och att han mindes mig.

I helgen har vi varit i husvagn i fjällen för att umgås med släkt och vänner som hade samlats för att äta julmat tillsammans. Det blev en riktigt trevlig helg. Lördag morgon bjussade på regn och snö om vart annat. Jag var ute på en kortare jaktsväng men avbröt eftersom det blåste så grymt mycket. Stundtals höll man på att blåsa iväg. På söndag förmiddag åkte jag iväg med Johan för att jaga vid plogstationen. Fick en smärre chock när jag upptäckte hur pass mycket snö det var där jämfört med campingen några mil bort. Det var sjukt jobbigt att gå i bitvis knähögt snödjup. Jag saknade mina skidor! Samtidigt som jag kände att hoppets låga tändes om att vi kanske kommer att få en vit vinter i år så att man faktiskt kan börja åka skidor.


Det var överraskande mycket snö i Merknäs.
Bara någon mil därifrån, var det endast dryga decimetern.
Foto: Johan Sandlund

I dag har jag varit med Scott och Stacie till djurkliniken och vaccinerat dom. Scott fick sin 12-veckors spruta.
Nu blir det att fortsätta med att hänga upp julgardiner. Jag saknar all inspiration. Var är julstämningen?!? Vill känna pirret i maggropen.
/Elin

Fin fjällhelg

Hemkommen från en mysig helg i husvagnen. I går var jag och Uffe ute och jagade. Morgonen bjöd på frost och tät dimma i låglandet, men vid trädgränsen lämnade vi dimman bakom oss och blå himmel uppenbarade sig. Solen värmde de frostnupna fingrarna och man blev uppfylld av en skön harmonisk känsla.

Tyvärr såg vi inte en endaste fågel. Förmodligen för att det fortfarande är för lite snö för riporna, som numera har sin vita vinterskrud. Men en härlig dag blev det. Boy var smått frustrerad över att det inte fanns någon fågel så när han hittade en lämmel tog han kol på den och när jag gormade åt honom att ge fan i den kom han apporterandes med den mot mig. Så det var bara att ta emot den och se glad ut.

Här är några mysiga bilder från gårdagen. Där man ser dimman nedanför fjället. Det är nästan en trollsk stämning över dem. När solen gick ned bakom fjällen drog vi oss nedåt för att hinna hem innan mörkret kom.

I dag har jag bara varit ute med Stacie en kort sväng. Boy slet så hårt på sina trampdynor i går på det hårda underlaget, så nu är det tratt och såpabad som gäller en tid framöver så de får läka.
Jag skulle släppa på Stacie i skogen ovanför campingen men hamnade öga mot öga med en totalt orädd älg. Den här gången var det inte den gamla älgkon som kallas för Hängöra, utan en fjolårskalv. Jag gick mot honom och hojtade att han skulle ge sig i väg. Men istället för att bli rädd började han gå mot mig och Stacie. Jag valde då att vända om istället för att ta risken att hamna i närkamp med fanskapet.

Efter Stacies tur gick jag med lilleman en sväng så att han fick av sig lite energi i skogen.
/Elin

5 år

Elin
9 november, 2011

Tänk vad åren går fort egentligen. I dag blir vår Stacie-gumman 5 år. Var tog åren vägen?!


Finnlidens Anastacia ”Stacie”, 5 år i dag 9/11-11.

Stort grattis till alla syskon i A-kullen!
/Elin

Härlig jaktpremiär

Tiden går fort när man har roligt. Jag har varit uppe i fjällen sedan i onsdags och kom hem nu på eftermiddagen. Vilka härliga dagar det har varit. Onsdag gjorde vi en tur ut med hundarna för att träna lite grann samt njuta av det otroligt fina väder.

Jag har varit ute varje dag och jagat sedan premiären i torsdags. Fast några ripor i säcken blev det inte för mig. Fokus låg på att få bra situationer med hundarna och när det fina läget infann sig så bommade jag. Jaja, de flyger vidare och det kommer nya chanser. Längtar redan till nästa tur. En hel del fiske, svampplockning, umgänge med trevligt sällskap, mys i husvagn och restaurangbesök i Vuogga har också hunnits med.

Här är ett gäng bilder från dagarna i fjällvärlden. Klicka på bilderna för att se dem i fullstorlek i bildspelet.

De själsliga batterierna är fulladdade. Nu blir det några dagar med total återhämtning för kroppen. Den värker något så kopiöst, men som jag sagt förr så tar jag den smällen då och då eftersom det ger så otroligt mycket att få ägna sig åt sånt som man mår bra av rent själsligt.
Nu blir det ryggläge i soffan en stund. Skönt med en ledig dag i morgon. Då ska jag göra absolut ingenting!
/Elin