07:00 var jag ombytt och låg redo i min sjukhussäng för operation. En mugg med olika piller intogs innan jag rullades in i den stekheta operationssalen. 29 jävla grader! Jag förstår inte hur de pallar att jobba i den värmen. Orsaken till värmen var att det blir så fuktigt annars om de har lägre nu när det är så varmt ute. Det ökar i sin tur infektionsrisken.
~~~
Världens gulligaste personal preppade och förberedde mig för op. Jag kände ångest inför sprutan och kniven då det skulle göras i vaket tillstånd med lokalbedövning. Narkossköterskan sa att hon skulle köra i lite bedövningsmedel i infarten när läkaren skulle sticka mig. Det kunde snurra till lite sa hon.
Ridån gick helt ner – jag vaknade till först när de rullade in mig på uppvak. Vilken skön känsla att inse att jag inte behövde uppleva operationen. Magiskt!
~~~
Operationen tog 70 min. Var betydligt mer än ”bara en avsliten muskel”. Min defektläkta förlossningsskada, som det så fint heter, innebar att läkaren fick rekonstruera flera muskler i bakväggen samt mellangården. Men läkaren var nöjd och sa att det hade gått finfint.
Jag är ordinerad ryggläge i 14(!) dagar. Får stå upp max 10 min åt gången och undvika att sitta på hårda stolar. Inte lyfta mer än 4 kg och träning först om 6-8 veckor. Ska helt undvika rullskidor, det var mer skonsamt med lugn löpning när det väl är dags. Känner lätt panik över detta faktum! Jag som inte kan sitta still, jag som kan själv och ständigt är i gång.
Det blir utmanade, men redan nu tycker jag mig känna mig hel och stabilare. Svårt att förklara känslan. Men detta kan bli bra! Om jag slipper infektion i den hetta som nu råder.
Jag fick vara totalt 10 timmar på sjukhuset. En stor del av den tiden gick åt till att de försökte få min urinblåsa att fyllas. All vätska som hälldes i mig gick rakt ut i kroppen i stället. Jag hade en känsla av att svälla upp. Men till slut så lyckades man – och jag kunde kissa och fick därmed OK-stämpel att lämna bygget.
Nu påbörjas nästa fas – återhämtning!