Gammalt tv-inslag

Elin
30 januari, 2012

Hittade den här filmen på min kusin Frans FB-logg. Det är ett klipp från SVT:s arkiv från Vuoggatjålme, mitt barndomsställe. Klippet handlar om hur de löste problemen med dåliga tv-signaler. Jag fick mig ett gott skratt när jag såg filmen och visade den för Linus. Det var så klockrent att säga att ”när jag var liten ….”. Fast den här filmen är från innan jag var född. :-) Med i filmen är min morbror Björn och mormor Mimmi.


/Elin

Lyckad dag på fjället

Elin
29 januari, 2012

Jag har haft en fantastisk träningsdag på fjället i går tillsammans med Boy. Åkte ut med Uffe och hans hundar. Solen visade sig under dagen och termometern bjöd på cirka 12 minusgrader. Det var som upplagt för en underbar utedag. Och underbar var vad dagen blev.

Boy, som förra året började söka på tok för stort och gärna för sig själv mellan varven, visade mig att vi åter är på banan igen. Jag har slitit mitt hår, lagt ner åtskilliga träningstimmar med honom och plötsligt fungerar allt. Det är en underbar känsla. Han sökte som en gud på rätt avstånd och med fin reviering. Höll god kontakt. Att vi sedan fick till ett helt okej fågelarbete tillsammans gjorde ju inte helhetsupplevelsen sämre. Jag var så jäkla nöjd när jag åkte hemåt så det går inte att beskriva.

Det känns som om vi är på väg åt rätt håll igen. Att vi är där vi var när han var yngre. Detta visar att man aldrig får ge upp. Det är bara att nöta på. Men än har vi massor av arbete kvar innan allt är tipp-topp. Och så får man inte glömma bort att hundträning går som en berg- och dalbana. I bland går det uppåt och sen bär det av nedåt igen för att gå uppåt sen. Men man får njuta så länge som det går bra. Bakslag kommer alltid i någon form.

Även Uffe fick ett par fågelarbeten med sina hundar, så det vart en lyckad dag för oss båda.

Här är några bilder från gårdagen:

/Elin

En bild

Elin
26 januari, 2012

Hade skrivit ett inlägg men vid publicering försvann allt innehåll.  Jag lägger ut den här bilden på en snöig Scott istället för att skriva om hela inlägget. Bilden togs i morse när vi var på upptäcktsfärd i skogen.

Jobbigt tandläkarbesök

Elin
24 januari, 2012

Huga, vilken dag. I morse hade jag tid hos tandläkaren. Jag gillar inte borrar överhuvudtaget. Valde bedövning. Den första sprutan tog inte. Det gjorde ont som f-n när de borrade. Andra sprutan lindrade något – men det tog ändå fruktansvärt ont. Den tredje sprutan gjorde att jag kunde stå ut men det gjorde ändå ont mellan varven. Efter att hålet var lagat skulle jag gå ut till väntrummet i väntan på att få tandsten hos hyginisten. Jag kände mig helt svimfärdig av alla sprutor. Och först då slog bedövningen till på allvar och jag förvandlades till en boxare som åkt på rejält med stryk samt sluddrade likt en som festat non-stop i flera veckor. Tungan kändes lika stor som en blåvals.

Hos hyginisten gick det bra. Det ilade i vanlig ordning när de tog tandsten. Efter besöket åkte jag till Luleå för att ordna med lite bankaffärer som inte gick att fixa i Piteå. Efter att jag irrat på för att hitta parkeringsplats strosade jag på stan en stund innan jag återfick talet helt och kunde gå in på banken.

Jag gjorde några fynd på Stadium outlet. Bland annat ett träningslinne och ett par Nike 3/4-tights.
Efter FEM timmar släppte bedövningen. Tror aldrig den har suttit i så länge någon gång tidigare.

Väl hemma har det blivit en skidtur med alla hundarna så att de fick motionera av sig lite energi.
Hämtade ut Scott’s stamtavla idag, som kommit med posten, från SKK. Nu är han registrerad i Sverige. Känns bra!
/Elin

Tvärtrött

Elin
17 januari, 2012

Känner mig nästan lite fredag-efter-jobbet-trött. Det har varit en bra tisdag på jobbet med en behövlig massagestund på förmiddagen. Hade en hel del upphakningar (as always). Efter maten i kväll är det som om luften har gått ur mig. Blev tvärtrött.
Ska ge mig i kast med att klippa min lugg, som växer allt för fort, samt packa lite inför kursande i Norrköping. Flyg och tåg väntar i morgon. Sedan blir det kurs torsdag och fredag innan hemgång på fredag eftermiddag.

Sprang in på Mq på lunchen i dag och hittade två plagg på rean.
Klicka på bilden för större bild
En blus från 365 Sunshine och en finstickad tröja med tyngre fall från Stockhlm.

/Elin

Lösenordsskyddad: 2012

Elin
15 januari, 2012

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Mäktigt morgonljus

Elin
15 januari, 2012


Gryningen i morse bjöd på en rad färger som sprakade i takt med att gryning övergick till dag.
Det var blått, rosa och lila om vartannat. Häftigt!
/Elin

Värk

Elin
15 januari, 2012

Här kommer ett sånt där inlägg som jag egentligen inte tycker om att skriva, men som ibland måste göras för att lätta på trycket.
Jag är inne på mitt 34:e levnadsår. Men i verkligheten känns det ofta som om jag, kroppsligt, passerat 70-sträcket för länge sedan. Värken är roten till de känslorna. Nack- och ryggvärken är konstant med rejäla värktoppar emellanåt. När migränen slår till, när nacken är helt vidrig, kan migränvärken sitta i upp till fyra dagar.
Många dagar börjar med några djupa andetag för att finna kraft och ork att få igång kroppen. Jag minns inte hur det känns att vara helt värkfri. Det känns som om det är en livstid sedan jag var det. Nästa år är det tio år sedan olyckan. Tio långa år med många uppförsbackar, bakslag, fetsmällar. Tio år där jag fått lära mig leva på ett annat sätt genom att bland annat tänka mig för. Många misslyckande-känslor när man insett att man inte klarar av att göra vissa saker längre. En sån enkel sak som att byta en glödlampa med armarna ovanför huvudet – är en jobbig uppgift. Men det har även varit tio år med många glädjestunder, nya aha-upplevelser och förmågan att uppskatta livets små stunder har skärpts. Jag tror att både olyckan och mammas allt för tidiga bortgång har stärkt mig som person. Jag känner mig stark mentalt.
Jag väger ständigt saker mot varandra. Vad ger det ”här” mig själsligt – kontra vad får jag ”betala” för det.

I det tysta släpper jag ventilerna och vissa kvällar/nätter anser jag att livet är skit. Bägaren rinner över mellan varven och det känns svårt att finna kraft att ”se positivt på livet”. Men som tur är går det i vågor.

I dag är det en mellandag. Kroppen är inte riktigt på min sida, värken lindras med tabletter. Men jag har haft några fantastiska timmar i skogen där jag sakta har glidit fram med skidorna på mjuk pudrig snö samtidigt som hundarna har jobbat och sökt fågel. Det är ett av mina sätt att ladda batterierna. Utan hundarna och livet ute i det fria, skulle jag inte orka med vardagen.

Som jag sagt förut är jag en envis tjurskalle som är allt för levnadsglad för att lägga mig ner och vänta på bättre tider. Jag är, och ser, positivt på livet i stort.
/Elin

Vacker vinterdag

Elin
14 januari, 2012

I dag är det en ljuvlig vinterdag ute. Termometern visar 10,6 minus och solen strålar från en blå himmel. Jag startade dagen med en jakttur med Boy på morgonen. Det var en skön och harmonisk tur för både kropp och själ. Både matte och hund njöt av att få glida/springa fram över de djupa pudersnöiga markerna. Jag åkte till ett område där vi tidigare i veckan har haft fågel, men i dag lyste de med sin frånvaro.

Därefter åkte jag en liten sväng med Scott och Stacie så att de fick springa av sig lite energi. Nu blir det lite tråkgöra inomhus, som tvätt och städ, sedan spänner jag för skidorna igen för man kan inte sitta inne när vädret är så här ljuvligt.
Ha en fin lördag alla!
/Elin

Mycket på gång

Elin
10 januari, 2012

De sista veckorna har vi fått en rejäl ökning av snödjupet. Gillar! Fast jag gillar inte just när det snöar och blåser samt driver som tusan – då vill man gärna vara utan snö. Men efteråt är det ljuvligt och man har framför sig en härlig vinter och vår som man kan ägna sig åt diverse vintriga sysslor som skidåkning, skoter och utflykter.

Förra veckan var jag ledig från jobbet och då passade jag på att tillbringa åtskilliga timmar i skogen med hundarna. Åkte ut med en och en hund och körde olika träningsformer. Stacie och Boy har fått jaga samt köra flera motionspass framför skidorna. Med Scott, som nu är 4 mån, har jag tränat mycket kontakt, inkallning och sitt med den senaste tiden. Det går bättre och bättre. Han har en fin kontakt när man är ute i skogen. Han vill inte gärna tappa en ur sikte, vilket känns bra.

Förra veckan blev han krasslig i magen och fick diarre. Lindrade besvären med magmedicin, risavkok, ris och vit fisk. Men hade nog för bråttom med att sätta in vanlig mat igen, så magen sa ifrån och han blev dålig igen. Nu är vi på banan igen med ris/fisk och lite torrfoder. Det gäller att skynda långsamt. Allmäntillståndet är dock inte påverkat. Han är hur pigg och alert som helst. Och aptiten är det inget fel på. Om han fick bestämma – så skulle matransonen vara minst lika stor som för en Grandis. :-)

I övrigt är allt bara bra. Vi håller på för fullt med att sätta ihop vårens kurser i fågelhundsklubben. Jag har en även en del roliga saker framför mig på jobbet. I kväll till exempel, så bär det av ut på ett roligt uppdrag. Vad det är kommer att märkas i tidningen här framöver. Nästa vecka åker jag till Norrköping på kurs i några dagar. Hoppas bara att förkylningen inte slår ut innan dess. Det är allt annat än skönt för öronen att flyga om man är tätt i bihålorna. Det brukar kännas som om trumhinnorna ska sprängas.

För en tid sedan var jag och handlade på en butik i stan. De hade en tävling där man skulle skriva sitt namn och telefonnummer på kvittot och lägga i en låda, om man hade köpt två gott och blandat-påsar. Jag gjorde det. Och i dag blev jag uppringd av en karl från affären som ville meddela att det var jag som var den lycklige vinnaren av en stor saccosäck. Yes! Lite trist – eller ska man säga komiskt – är att saccosäcken inte är diskret i färgen. Det är nämligen en stor Gott och blandat-säck. Jaja. Det blir nog bra. Jag har saknat saccosäck sedan jag hade en sån på 90-talet. Tror det kan vara skönt för ryggen och nacken att knorra ner sig i en sådan framför tv:n – om man nu får ha den ifred från son och fyrbentingar. 😉
/Elin