Dags att ”bara vara”

Enormt trött efter en intensiv arbetsdag. Men nu väntar över en veckas lång och behövlig ledighet. Jag har känt mig väldigt sliten och tärd den senaste tiden. Har haft nog så mycket på min agenda. Men nu väntar några dagar med ”bara vara”. Skönt!

Nyår firas i stillhet här hemma eftersom Leffe har plogjour och Linus är krasslig. Han hostar och har ont i halsen. Vi hade funderingar på att åka till husvagnen. Men det känns som att vara hemma – är det allra bästa just nu. Det blir god mat, mys och avkoppling. Har tänkt mig ut med hundarna i morgon om vädret inte är allt för jävligt. Men som man brukar säga: ”Det finns inget dåligt väder – bara dåliga kläder”. :-)

Här är några bilder från tidigare i veckan:


Scott, 16 veckor, snabb som en vessla.


Fantastisk himmel under en av skidturerna.


Boy är redo för ett träningspass.


Häftigt ljus kring ynglingen.

Ikväll håller Linus på att göra en äppelpaj. Så det blir nog paj till kvällens film.
Önskar er alla ett gott slut och ett riktigt Gott Nytt 2012!!
/Elin

Julhelg i fjällen

Hemma igen efter ett mysigt julfirande i fjällvärlden. Helgen har firats tillsammans med pappa, Jorunn, hennes son Gjermund och barnbarnet Aleksander. Det har varit avkopplande och vi har käkat oss mätta och runda på god mat. Det har blivit en hel del skidåkning tillsammans med hundarna och lilleman har fått långa promenader med ”morfar”.

I går var det ett rejält busväder. Snöstorm mellan varven med drivsnö och hård blåst. Sikten var allt annat än bra när vi skulle köra hem på eftermiddagen. På ett ställe var det en stor och hård driva som låg över vägen. Leffe såg den för sent och jag kan lugnt säga att vi hoppade till rejält med passaten när vi åkte över den. Är tacksam att vi höll oss kvar på vägen. :-) Länger ner möttes vi av en helt oplogad väg där snödjupet låg mellan 15-20 centimeter och det var sjukt spårigt. *grr*

I dag har vi varit i stan en sväng för att spana in mellandagsrean. Det blev lite i påsarna och mindre i börsen. Jag hittade ett par sköna jeans från G-star samt en fin tunika från Bondelid på MQ. Shoppade även lite andra kläder och Leffe inhandlade två nya fritids/jaktbyxor.
På eftermiddagen har jag varit ute med skidorna. Scott, som sprang lös, pinnade på som en iller efter settrarna som jag hade i selarna. Ihärdig kille det där. :-)

/Elin

Slutkörd

Känner mig totalt slut! Grymt trött och värkig, men nu är alla klapparna fixade och en del annat inhandlat. Det var inte allt för djävligt med folk på stan, men stundvis muttrade man när man fick ragga runt parkeringarna i hur många varv som helst för att hitta en plats.

Nu drar jag igång lite julmusik på Spotify för att försöka komma i lite stämning och finna ork att slå in klappar som ännu inte är färdiga samt packa ihop lite för julhelgen.

Mina tankar går i kväll till en nära vän med familj som i dag fick ett tungt besked. Tänker på dig/er!
/Elin

Julhandel

Mysig morgon med en liten skidtur tillsammans med lilleman. Nu bär det av till stan för att inhandla det sista inför julen. Jag gissar att jag inte kommer att vara ensam i butikerna. *phu*
Jag hade en tanke på att prova lite kläder. Men det vette sjutton om man ids det.

Ibland kan jag bli så less på en del ifrågasättande om ens utseende och vad man har på sig. Man bör akta sig för att likna någon och gud nåde om man köper ett plagg som någon annan har. Jag är jag och jag försöker inte likna någon. Kanske skulle man besöka alla sina bekanta för att se vad de har i sin garderob innan man köper egna kläder. Och enda sättet att inte råka ha samma frisyr som någon är väl att raka av sig håret eller sätta på sig en mössa. Själv tycker jag att alla får ha på sig vad de vill och se ut som de vill – så länge de trivs i det.
Så det så!
 /Elin

Kortare hår

Det blev en rejäl förändring på håret i dag. Håret kortades av rejält och klipptes upp i nacken. Grymt skönt och framför allt lätt blev det. Det blev en blandning mellan busigt/rockigt rufs baktill, med längre plattare partier som följer haklinjen. Sned och tunnar lugg. I like it a lot! Nu återstår det att se om man får till frisyren efter att man tvättat håret. Jag har ju ett hår som gärna lever ett eget liv. Kan lova att det blev en rejäl hög runt frisörstolen.


Här är en bild som jag tog på mig själv när jag satt och väntade hos tandläkaren.
Dålig kvalité, men den ger ett hum om hur håret ser ut från sidan.

För några dagar sedan var det dags för årets julkorts-fotning. Jag hade arrangerat runt hundarna med paket och en tänd ljuslykta. Men den lille parveln, som nu är 15 veckor, var allt annat än sugen på att sitta still. Efter mycket om och men drog jag på mig tomteluvan och tog plats framför kameran. Trots att vi bökat rejält, ser hundarna ändå rätt layback och avslappnade ut.

Så här är årets julkort från oss:

/Elin

Älgmöte

Det var bara några meter ifrån att jag krockade med en älg, som korsade mitt spår i skogen, i dag. Jag kom med full karriär med settrarna framför skidorna och helt plötsligt hoppar älgen över spåret. Shit pommes frites – så överraskad både jag och hundarna blev. Men samtidigt är det mysigt att stöta på naturens olika djur när man färdas i skog och mark. Det är charmen med att bo som man bor.

Julruschen, stressen och allt runt omkring håller sakta men säkert på att hamna på en mer harmonisk nivå. Det känns betydligt bättre i kropp och själ. Jag ser fram emot min lediga vecka efter nyår. Så skönt – så behövligt.

I morgon bär det av till stan för att besöka frisören samt tandläkaren. Jag tror det blir ett annorlunda klipp den här gången. Något busigt och lite halvgalet kanske. Vi får se.
/Elin

Ja-sägare

Sitter här med en varm glöggkopp och några nybakade saffransskorpor. Just nu, för stunden, känner jag en antydan till ett inre lugn. De senaste veckorna har varit överhettade. På tok för mycket på en och samma gång. Många gånger bottnar det i att jag allt för ofta har för lätt för att säga ja, i stället för nej. Som person är jag en godhjärtat filur som gillar att hjälpa andra. Men, ofta blir det på bekostnad av mig själv. Jag har blivit bättre på att säga nej till vissa saker. Vad är det man brukar säga? Ger man lillfingret äts hela handen upp. Ibland stämmer det. Just det där att man alltid förväntas ställa upp. Som sagt. Bättre har jag blivit och nästa år – då blir det andra bullar. 😉 I promise!

Julstöket ångar på. De flesta julklappar är inhandlade och i helgen hade vi vår tomteturné. Åkte till Byske, Skellefteå och Luleå och i dag har jag skickat iväg ett paket med bussgods till fjällen för vidare färd till Norge. *pust* Värk de luxe efteråt.
Julbreven till mina nära och kära är skrivna och postade. En del bakning har det blivit. Nu återstår några småsaker att inhandla inför julen.

I går sprang jag in till frissan på lunchen för att boka en klipptid. På måndag fick jag en. Gissa om jag längtar. Den här gången tror jag att jag ska göra något crazy. Vad vet jag inte än, vi får se vad det blir.

De senaste dagarna har det vräkt ner snö, till min stora glädje. Skidorna är nu framplockade och provåkta, men än är det lite tungåkt. Dels var det för mycket snö och i dag var det på gränsen till överdjävlig klibbsnö. Men snart så susar vi fram i skogen. Även de stora hundarna har blivit som valpar och härjar runt i djupsnön.

Önskar alla en fortsatt mysig lucia.
Själv ska jag hoppa i duschen tidigt i kväll för att sedan bädda ner mig i en renbäddad säng med Keplers senaste bok.
/Elin

Knäckigt

När jag var liten var det alltid pappa som kokade knäck. Jag minns hur mycket jag tyckte om att stå vid hans sida och se honom fylla formarna med den kletiga och segsöta smeten. Även jag hjälpte till lite.
Hos oss har det blivit så att det är alltid jag som gör knäck. Linus har fått bistå med allt mer hjälp ju äldre han har blivit. I år fick han sköta det allra mesta. De blev så där onödigt goda. Så det är risk för ilande håliga tänder.
/Elin

Tidsbrist

Shit vad tiden rusar fram. Det känns som om jag ligger i en seg uppförsbacke med på tok för många måsten som inte hinns med. En sak som känns grymt bra, det är att vi inte har så många klappar kvar att köpa. Så härligt! Kanske, kanske att man kan slappna av lite mellan varven och bara vara. Glöggmysa och låta tankarna flöda fritt.

I helgen har vi haft julfest med jobbet. Det var en trevlig kväll fylld med en hel del skratt.


Bild från morgonens promenad med hundarna. Äntligen är det vitt ute!


Boy och Scott – nu 13 veckor!


Scotts nya favoritplats är på vedkistan. Det värmer gött från kaminen när man har varit ute.

Ny layout än en gång på sidan. Blir visst aldrig riktigt nöjd. Jag har en hel del som ska fixas till på den här. Ändra en del texter och utseende. :-)
Det blev ett ”stressigt” inlägg det här. Men, men. Bättre än inget.
/Elin