Ännu en helg i fjällen

I fredags efter jobbet åkte vi återigen upp till fjällen för att jaga och träna hund. Efter Boys premiering i senaste
jaktprovet är jag ännu mer taggad och inspirerad att fortsätta kämpa på med träning inför kommande prov.


Fjällvärlden har intagit sin höstskrud.

Lördagen bjöd på ett kanonväder med blå himmel och strålande sol. På förmiddagen var det nästan för varmt för både två- och fyrbenta. Boy, som gärna söker stort och då och då spränger fjäll, visade sig från sin bästa sida nere i skogslandskapet.
Han gick som en gud i god kontakt och inte alls för stort. Övning ger färdighet som det heter. Vid en myr tog han ett stramt och fast stånd. Jag hade tänkt att vi skulle få fälla fågel för honom under kontrollerade former med långlina,
så jag lät honom stå kvar ett bra tag medan Leffe knöt fast Stacie i ett träd intill samt ställde sig i skottposition. Själv gick jag upp bredvid grabben för att resa honom. Tyvärr visade det sig att ingen fågel var hemma. Förmodligen hade någon tjäder nyss suttit där tidigare. *typiskt*

Vi fortsatte vår tur med att ta oss upp på höjden för att se om vi skulle hitta någon ripa. Vid en myrkant
hojtar Leffe till mig att jag ska komma och se på ett spår. När jag får se det får jag rejäl björnfrossa.
I gräset fanns ett stort avtryck med tydliga spår efter björnens klor. Att det var väldigt färskt gick inte att ta miste på eftersom gräset fortfarande låg nere. I samma veva fick jag en signal på Astron som visade att Boy satt inte allt för långt borta. Jag gick dit och ser att han helt enkelt har satt sig på stället och vägrar gå därifrån förräns jag hämtar honom. Leffe blev het och ville gärna få en skymt av björnen, själv valde jag att ta en annan väg för att slippa
stöta ihop med nalle.


      Stacie-gumman vilar.

Någon fågel fick vi inte fälla den här dagen. Den enda fågel vi fick se var en tjäderhöna som Stacie stötte.
I går var det ett sådant skitväder med hällregn och rejäl blåst, så vi valde att åka hem redan mitt på dagen.