Vaknade i morse med en sjujäkla migrän. Tog en migränspruta efter att Linus åkt till skolan och la mig sedan i soffan. Jag avskyr sprutans verkan den första kvarten. Det rusar i kroppen, känns äckligt, får svårare att andas och andra olika symptom. Men sen så lättar huvudvärken och man blir trött. Jag somnade, men fick inga findrömmar. I stället drömde jag om att jag kollapsade och blev hämtad av ambulans för att jag fick en hjärtinfarkt. I nästa sekund skadas Linus allvarligt i en olycka där bägge benen slits av. Allt detta under en sömn som varade 1,5 timmar. Sjukt! Undrar om det är sprutan som ger dessa fruktansvärda drömmar. Trots spruta och vilan – har jag fortfarande kvar delar av migränen. *suck*
Det var dock inte bara skit att stiga upp i morse. Till min glädje fick jag se att det hade snöat så nu är det vitt ute. Härligt!
I helgen har jag varit i Luleå och kursat. Vi har haft en uppföljningskurs i instruktörskursen där vi bland annat har finslipat på vårt sätt att lära ut samt fått jobba med en grupp hundägare och deras hundar. Det var kul.
För en tid sedan träffade jag Filip – en 9-årig kille som är en sann fighter. Han kämpar sedan två år tillbaka mot sin leukemi. I dag är artikeln i tidningen. Den kan även läsas här: http://www.pitea-tidningen.se/barn/artikel.aspx?ArticleId=6537514
/Elin