Man kan ju fråga sig om man inte borde lägga ner domänen helt och hållet. Tiden rusar fram och det är oerhört glest mellan blogginläggen.
Men samtidigt så är domänen/bloggen/sajten en del av mig. Jag har varit aktiv på nätet sedan urminnes tider – känns det som. Jag tillhör kategorin blogg-dinosaurier. Vi som var först ut att börja med ”dagbok på nätet” i slutet av 90-talet/början av 00.
Så det är inte så enkelt. Att bara säga upp domänen..
Jag saknar att fota. Men samtidigt har jag liksom tappat gnistan. Vet inte om det är för att man är ”bekväm” och inte ids ta med stora kameran och gluggen. Det är allt för bekvämt att ta fram mobilen. Men man får ju inte samma känsla att ta med mobilen som när man tittar genom en stor kamera. Ska försöka finna fotoglädjen och inspirationen under vårvintern.
—–
Mycket har hänt sedan sist. Höst har blivit till vinter och nu står vårvintern för dörren. En fantastisk tid.
Hösten var magisk på många sätt och vis. Många fina stunder i skog- och fjäll. Jakten har varit prioriterad. Inga tävlingar.
—
De senaste månaderna har innehållit mycket träning. Jag köpte för första gången i mitt liv ett gymkort och klev utanför min comfort-zone. Och jäklar så kul! Varvar styrketräning med några gruppass. Detta kombinerar jag med pass på längdskidorna. Det har nu blivit som ett gift. Känslan är så skön efter ett pass. Värken är fortfarande efter alla dessa år kännbar varje dag. Vissa perioder är det jättejobbigt. Det finns stunder då man kommer till gränsen att man inte orkar längre. Man får nästan panik och vill krypa ur sin kropp. Men träningen har haft bra påverkan tillsammans med täta besök hos massage och muskulering.
—
Det blev några rader.