Den senaste tiden har jag känt mig väldigt matt och trött. Vissa stunder finns det ingen ork alls. Undrar om jag har fått någon släng av vintertrötthet. Det känns som om det räcker med att tampas med den dagliga värken, som i sig tär på krafterna. Att jag dessutom sover värdelöst är en annan sak. Jag minns inte hur det känns att vakna så där skönt totalt utvilad. Varenda morgon är det samma sak. Man slår upp ögonen och genast kommer känslan av att vara överkörd, värken ger en kraftig käftsmäll som godmorgon.
Det var skönt att vara ledig flera dagar i följd förra veckan. Jag var ute en del med hundarna och tränade. Lilleman tog sitt första försiktiga markeringsstånd där orrar hade legat och kurat under morgonkvisten. Kul att se!
Stacie höll på att göra i brallorna när en stor orrkull flög upp från snön rakt framför henne där hon kom springande. Skulle inte förvåna mig om någon av fåglarna viftade med vingarna i nosen på henne, för så nära var hon.
Boy fortsätter med sitt fina samarbete och vi har tränat en hel del apport de senaste dagarna.
Linus blev överlycklig när Leffe kom hem med min/Linus nya skoter. En pigg racer med oerhörd komfort jämfört med gammeln.
Någon som har något bra tips på naturpreparat mot trötthet, som dessutom är effektivt?
/Elin
Jobbigt värre med värken… Har du kollat blodvärdet nyligt? Tänkte om det är järnbrist, då blir man ju väldigt trött. Men beror tröttheten på värken så hjälper nog inget järn… Hoppas annars du blir piggare ju mer solen kommer fram! Kram