ÅRSKRÖNIKA 2006   Januari I början av Janari får vi ny hemadress, trots att vi inte har flyttat en meter. Detta på grund av att posten har omorganiserat här i bygden. Så vi får inte längre post till boxarna, istället har vi fått brevlådor uppsatta i byn där vi ska få posten med buss. Här är en återblick om hur den nya postgången fungerade: " I morse efter att Linus hade åkt till skolan hoppade jag i bilen och körde till grannkommunen för att hämta mina två paket som hade kommit från HM. Det ena hade skickats till kiosken och då hade paketet skickats med något som kallas för privpak, vilket innebar att posten minsann inte skulle ta det med sig till byn. Närå, privpak hörde inte till posten, informerade tanten på postkontoret som jag ringde till igår. Jag fick så lov att åka och hämta det själv om jag skulle ha det. Surtant! När jag ändå var på plats i morse så gick jag in på postens ena ordinarie utlämningsställen för att höra om mitt andra paket hade kommit som jag hade en avi på. Och det hade det. Nästa käftsmäll kom i bilen när jag öppnade det andra paketet. Hade redan öppnat det första som jag hämtade på kiosken. Det visade sig innehålla exakt samma saker som i det första! Tänkte att det här kunde ju fan inte vara sant. Jag som trodde att detta paket skulle innehålla något av det som skulle restnoteras. Fuck! Körde hem igen och trippmätaren i bilen visade att resan hade inneburit 16 mil tur och retur för att hämta paketen. Snacka om att bo centralt, när man måste åka till grannkommunen för att hämta sitt paket som lantisen vägrar ta med sig. Det är då det suger rejält att posten har lagt ner sin verksamhet i den här bygden. Nåväl, i allafall så ringde jag till HM och förklarade att dom skickat dubletter. Det visade sig att det var dom som hade felat. Så jag ska retunera det ena till veckan och hålla koll på fakturan som kommer inom kort, så att jag inte behöver betala dubbelt upp." Jag börjar planera inför ommålningen av i första hand vardagsrummet. Bläddrar bland färgkartor och kommer till slut fram till vilka färger jag vill ha. Vi blir väckta en tidig söndagmorgon av att någon bankade på våran dörr. Men ingen av oss hann kliva upp förräns personerna hade försvunnit. När jag sen går ut på gården ser jag hur en vit bil står halvvägs ner i diket just vid vårat hus. Timmarna gick och ingen ägare syntes till. Placeringen av bilen var inte den allra bästa. Jag var säker på att någon skulle missa att den stod där, vit som snön, och köra rakt i den. Sent på kvällen kom till slut bärgaren och drog upp den. En annan personbil kom också och stannade vid den dikeskörda bilen. En man hoppade i denna bil och startade den. Förstod då att det var ägaren. Det visade sig senare att den här bilen blev stulen dagen innan just utanför Piteå och att polisen upptäckt bilen där den stod här i diket när dom passerade byn. Så att ägaren sedan kunde få tillbaka den. Det var alltså tjuvarna som bankade på våran dörr för att få hjälp. Praktiken som jag har haft i några månader tar slut. Februari Det var en kall vintermånad som bjöd på flera skidutflykter och skotertturer. En dag kom en rolig överraskning med posten. Bland reklambladen fanns ett tjockt vadderat kuvert adresserat till mig. Jag skyndade mig in och öppnade det, nyfikenheten var nära bristningsgränsen. Och i paketet hittade jag massor med smink. Nytt i plastförpackningar! Frågetecknet var megastort. Än i dag vet jag inte vem det kom ifrån eller varför. Vi börjar måla i vardagsrummet och det blir kanonbra. Köpte två malmbyråer från Ikea som passade som handen i handsken vid fondväggen. Beställer gardiner till flera rum och till min stora glädje finns allting hemma. Nu är renoveringen igång och inspirationen flödar. Mars En skräcknatt: "Vi tänkte testa den nya trenden som finns i köttdisken på en butik i Luleå, nämligen vackumpackad orm. Tillsammans med våra goda vänner köpte vi en bunt förpackningar med denna "delikatess". Väl hemma så tinade paketen sakta upp och det visade sig att ormarna var levande. När vi öppnade paketen ålade dom snabbt iväg. Överallt och ingenstans. Dom förökade sig ruskigt snabbt och inom kort hade hemmet förvandlats till ett skräckimperium. Förtvivlat försökte vi ta kål på dom, men det var svårt. Dom slingrade sig upp mot benen, deras tungor touchade vaderna. Dom kröp in i skrymslen och vrår, hängde runt lampor och i soffan. Det var en skräck som jag aldrig mer vill uppleva. Ormrädd som man är också, försökte vi döda dom med allt som fanns att tillgå. Men det gick inte. Just innan den största ormen skulle hugga mig.... ... ringde väckarklockan och jag fick slippa mardrömmen. Inte konstigt att jag kände mig halvt död av trötthet när jag steg upp. Huga. En sak är säkert att jag kommer aldrig någonsin att köpa orm i köttdisken. Never! Att dom finns i en butik i Luleå är sant, tillsammans med kamel-, krokodil- och zebrakött." Vädret var märkligt för årstiden. Det snöade och regnade i perioder. Något som inte hör till vanligheten i Mars-månad. Våran kyl lägger av så vi måste köpa en ny. Den 29 mars grips den så kallade Hagamannen som har hållit Umeå i skräck sedan 1998. Det var på tiden. Den här månaden börjar jag jobba halvtid. Har fått en 50 procentig anställning. Kul!! Trivs som fisken i vattnet. April Det gamla kaklet i köket ryker efter många om och men. Det satt som betong. Nytt tegelkakel sätts upp och köket får ett helt annat utseende. Skärtorsdagen gjorde vi som Markoolio och drog till fjällen. Närmare bestämt till pappa. Så grymt härligt det var att sätta sig i bilen och styra kosan dit. En påsk utan att vara hemma i fjällen är ingen riktig påsk. Jörgen och Susan följde också med upp. Det var trevligt. Vårsolen skiner för fullt och vi passar på att vara ute så mycket som möjligt med skotrarna. Det blev en hel del luncher ute i det fria. Härligt! Valborgsmässoaftonen samlades vi ett par stycken här i byn för att tända vår majbrasa. Den var inte märkvärdigt hög, men däremot väldigt bred. Det var inte så konstigt med tanke på hur mycket som vi allihopa har lagt dit under året. Bland annat den gamla panelen från tre av våra husväggar samt staketet. Maj Börjar komma igång med inlinesåkningen. Gör flera turer längs storvägen. Hela byn tar tag i veden som ska klyvas och staplas i varje hem. Vi tar hjälp av en man från en grannby som har en vedmaskin som sköter allt jobb utom själva staplandet förstås. Nu målas det för fullt i köket och jag är så nöjd med färgvalet som gick i ljus och mörk caffelatte ton. Finalen i Eurovision Song Contest äger rum i maj och Finland står som slutliga segrare med sina monsterrockare. Linus gillar dom stenhårt. Vi sitter flera kvällar vid grillringen ute på gården och myser tillsammans med vänner och grannar. Jörgen och Susan får tillökning i familjen när Fabian föds. Juni Sommaren kom sakta men säkert även till Norrland och vi gör en kraftansträngning med blombänkarna runt huset. Tänk att det kan finnas så mycket ogräs på ett och samma ställe. Sommarfisket börjar ta fart och vi gör en riktigt mysig heldag ute tillsammans med Jens och Jannica i början av månaden. Solen sken som om det vore juli och det var riktigt varmt ute. Pappa och Jorunn hälsade på en helg, det var en trevlig helg fylld med skratt. Björnfrossan kommer krypande när flera personer har iakttagit björnar kring våran by. Huh. Själv såg jag färska björnspår bara ett par hundra meter från gården. Juli En solig dag i början av månaden är vi vid badstranden i byn och jag gör årets första dopp. Höll på att frysa häcken av mig, men Linus han for omkring som en delfin. Helt oberörd. Linus fyllde 8 år den 8 juli och den firade vi i fjällen hos pappa. Det var en helg full med aktiviteter. Allt från helikoptertur hos min morbror till fiske och bad. Linus stannar kvar hos morfar när vi åker hem. Vi åkte upp nästkommande helg och hämtade hem honom. I samband med det så sover vi en natt i pappas stuga som ligger en bit in efter en älv. Det blev lite fiske och avkoppling. I slutet av månaden när jag sitter ute på gräsmattan och solar och Linus håller på med sin vattenkana så kommer han springande i 190 och storgråter hysteriskt. Jag behövde bara titta på hans hand för att inse att det här är illa. Han hade landat på sitt finger när han skulle kasta sig efter banan så det hade både gått av och gått ur led. Jag kastade mig i bilen med Linus och körde i full fart ner till Piteå till lasarettet. Det blev flera timmar på aktuen med både röntgen och gips innan vi kunde åka hem. Gipset skulle han ha i tre veckor och under de tre veckorna hann vi vara på lasarettet tre gånger, för att byta gipset som hade gått sönder. Vi tältar en natt tillsammans med Jens och Jannica vid Byskeälven. Friluftsliv ut i fingerspetsarna med fiske, korvgrillning och mys vid brasan. Natten däremot var mindre mysig eftersom liggunderlagen var för tunna. Linus ger sitt godislöfte i slutet av månaden. Han lovar att inte äta något godis fram till julafton. Augusti Ormarna börjar synas både här och där. Jag som har ormskräck höll på att svimma när jag var ute i skogen och gick och höll på att gå rakt på en huggorm. Det är en torr månad och regnet lyser med sin frånvaro. Det är snustorrt i markerna och flera skogsbränder bryter ut i länet. Vi besöker Nolia mässan och gör några fynd. En tragisk dödsolycka inträffar bara några km från oss och två personer omkommer. I slutet av månaden åker vi upp till fjällen för att jaga. Trots det varma och allt för torra vädret så hade vi en härlig helg. Men det hade inte skadat om det hade kommit lite regn. September Till slut vänder vädret och vi får enorma regnskurar till allas glädje. Vårat nya ekbord och stolar som vi hade beställt hade äntligen kommit till butiken så vi kunde åka och hämta dom. Det blev hur fint som helst. Det var inte en dag för tidigt med nytt möblemang i köket. Vi spenderar ännu en helg i fjällvärlden för att jaga. Den här månaden är jobbig på flera sätt och vis. Ett skäl är att vi efter många om och men har tagit beslutet att låta den ena vovven somna in. Något som gör så fruktansvärt ont i en som hundägare. Men det var det enda rätta. Jag grät floder på vägen hem från veterinären. Kände mig som en skurk och det tog flera dagar innan jag kom i balans igen. Det är tjejkväll på stan en torsdagkväll, så jag och Susan åker ner för att strosa runt i butikerna. Det var trevligt och man var så där lagomt mör när vi kom hem. Oktober Jag är ute på ett jobb där olika hälsoföretag har utställning och jag får för första gången prova på ansiktszonterapi. Jag blev väldigt förvånad när kvinnan på så kort tid kunde ställa en diagnos som stämde överens med verkligheten. Det här måste jag göra om igen, men då utan publik. :-) Jag och Susan går flera skogspromenader och det är skönt att komma igång med någon form av träning efter sommaren. Det känns ovanligt tidigt med snö redan i början av oktober. Men det är inget som lägger sig för att stanna kvar. Däremot mot slutet av månaden så är marken täckt av ett ganska tjockt snölager. Posten är i farten igen och lägger om våran postgång ännu en gång till. Från och med sista oktober har vi ett nytt postnummer. En andra adressändring inom bara ett par månader. November Skidturerna har blivit fler och fler, jag har siktet inställt på att komma i form. Vi får det glädjande beskedet att vi äntligen kan ha bredband i våran by. Något som har varit helt omöjligt tidigare. Men nu har telebolaget byggt ut nätet och då funkar det. Som jag har väntat. Ikea slår upp portarna för en ny butik i Haparanda och jag och Susan är inte sena med att åka dit. Redan veckan efter invigningen var vi där, och jag fasade för folkstormning. Men det var inte riktigt så farligt som jag trodde. Men folk var det. Vi stod säkert i 40 minuter i kö innan vi kom fram till kassan. December Jobbet anordnar julfest på Pite Havsbad och vi får se på magishow samt äta julbord. Det var kul. Det regnar som fan i flera dagar i sträck och vägarna förvandlas till isbanor som orsakar flera olyckor. Det här är inte normalt. Det blev en grön vinter för många kring kusten. Däremot fick vi en hel del snö som firade julen hemma hos pappa. Första julen tillsammans med min kusin Anita och hennes familj från Norge. Det var fullt hus hos pappa med 8 vuxna och 8 barn. Efter över ett halvår utan godis rodde Linus löftet i hamn på julafton och fick en slant som belöning. Han var helt salig när han fick sin julstrumpa fylld med godis. Ja, det var summering av år 2006. Jag önskar er alla ett riktigt Gott Nytt 2007!! » Årskrönika 2005 [tillbaka]