Här kommer en tillbakablick på mitt år som har varit.

Sista dagarna i December -04
Omfattningen av naturkatastrofen i sydostasien blir bara större och större. Tror att många med mig hade svårt att riktigt förstå hur stort det egentligen var, och hur många drabbade det handlade om. Jag blev väldigt berörd av dom drabbades öden. När man såg bilder på de saknade människorna knöt det sig i magen. Flera barn saknades många var inte ens ett år gamla. Våra bekanta som anmäldes saknade hittades flera veckor senare, döda. Jobbigt för alla anhöriga som svävade i ovisshet och som fortfarande än i dag, ett år senare svävar i samma ovisshet. Vad har hänt deras nära och kära som ännu inte har hittats.

Januari
Vi blev bjudna på en trevlig trettondagsfest hos grannarna. Där karaoken gick för fullt. Det blev många goa skratt under kvällen och nattens gång.
En följetong kring min mobil drog i gång, där jag bland annat lyckades låsa fanskapet samt tappade den i snön, där den fick ligga en hel dag innan jag hittade den.

Möjligheterna att i framtiden kunna transplantera ansikte från dom döda, kom upp på tapeten. Spontant kände jag en väldig avsmak för det. Ansiktet är något som är varje individ. Om ni förstår vad jag menar. Man känner igen varandra på ansiktet. Det är en sak att ta en arm från en avliden och transplantera den på en annan. Det är ju inte så att man skulle känna igen den armen på stan. Man lär knappast säga, men kolla där går ju "Kurtans" arm. Frågan är hur skulle ett transplanterat ansikte te sig på en annan människas benstomme.

I slutet av månaden ägde dopet på Kevin rum.

Februari
Skummade igenom februaris anteckningar, här är en rolig tillbakablick på en skidtur en kylig morgon:

Efter att Linus hade åkt och jag hade gjort morgonbestyren med djuren. Så tänkte jag ta en avkopplande skidtur med hundarna. Solen skiner och det gnistrar så där härligt på de rimfrostade björkgrenarna.

Men blev det någon härlig skidtur!? Pyttsan. Nu har jag fått nog av norrländska friluftsaktiviteter för ett par dagar framåt. Först och främst så tog jag båda hundarna med mig. Vilket kunde ha funkat om dom nu inte var så envist intresserade av djurspåren vid sidan av skoterspåret. Sen fick jag erfara hur bindningarna till motionsskidor fungerar när dom har stått ute i snö och kyla. *ska aldrig mer utge mig för att vara motionär, när jag köper skidor*

Vi åkte neråt i skogen, allt gick finfint ända till spåret delade sig. Det gick ett spår runt en sten samt en björk och det andra fortsatte rakt fram. Jag hann inte dirigera lapphunden, som satt fast i expanderlinan och selen innan det var för sent. Jag och Fly åkte framåt och han sprang det andra spåret. Vilket resulterade i ett "boooiing" i linan och jag låg med näsan i snökanten, och den ena skidan fortsatte färden nerför backen på egen hand. *mutter och elände* Tur att jag hade den töjbara linan. Fallet blev inte så hårt. Men det känns ändå i kroppen.

Nåväl, irriterad lunkade jag nerför backen och spände på mig skidan igen. Då tappade hundarna intresset för att åka framåt. Det var ju så mycket spännande dofter utanför spåret. Dom nosade hit och dit, den ene åt höger den andre åt vänster på samma gång. Stavarna fastnade i linorna, jag blev inlindad i linan och slutligen fastnade lapphundens yviga svans i en skidstav. *GAHHHH, tålamod kvinna*

Den ena skidan fortsatte och jäklas med mig. Så fort jag lyfte foten, så lossnade pjäxan från bindningen. Ni kan ju gissa hur kul det var att åka hemåt med det problemet. Vi har en seg stigning hela vägen tillbaka från skogen. Hips vips, så hade jag foten vid skidspetsen på den skidan som tjorvade. Jag trodde jag skulle få hjärnblödning. Var både arg, frusterad och uppgiven.

Tänkte ett tag att nu fick det vara nog. Nu sätter jag mig här tills jag fryser fast i snön och någon lapp passerar som kan köra hem mig. Inte för att det passerar så många lappar. Men nån kanske. Om inte så kunde det ju ha kommit några andra skoteråkare om jag hade haft riktigt tur.

Nä, jag säger bara det. Den fina morgonen, övergick ganska fort till "jag skulle aldrig ha klivit upp idag" - morgon.

Mars
Melodifestivalens deltävlingarna fortsätter på tv’n och jag kommenterar låtarna här på sidan samtidigt, både mina egna samt sambons åsikter.

Vårsolen har börjat titta fram och vi gör ett par sköna turer ute i skogen med skotrarna. Ett år har gått sedan jag gjorde tandimplantatet så jag var hos tandläkaren för att göra en sista röntgen och sedan avsluta det hela. Den här månaden är det exakt två år sedan mamma gick bort. En dag fylld med känslor. Suget att ta hål i naveln gör sig allt mer påmind. Måste bara ringa och boka en tid.

April
Vårsolen värmer väldigt mycket nu. Spenderar påsken hemma hos pappa i fjällen. Den här månaden slutar jag arbetet på affären pga av hälsan. Skattebesked på deklarationen kommer. Och till min glädje ser jag att jag för första gången på många år kommer att få tillbaka pengar. Om än inte så mycket, men det är dock ett pluss. Snön har tinat på vägarna så premiärturer på inlines var möjliga redan i April. Efter påskhelgen gör jag hål i naveln. :-)

Maj
En månad där jag fick några konstiga kroppsliga reaktioner och symptom. Bland annat var det dags för en sjujäkla dubbelsidig öroninflammation. Något som jag inte har haft sen jag var liten. Sen höll jag på att svimma när jag i slutet av månaden krattade gräset. Skakade i hela kroppen och allt svindlade. Riktigt läskigt. Än idag vet jag inte vad det berodde på. Premiär för Power Yoga träning i byn. Ett glatt gäng var samlade vid majbrasan. Som efter många om och men började brinna.

Juni
Taskigt väder inledde sommarmånaden. Regn och sol om vartannat. Dags för Susans möhippa. Det var trevligt. Fick mig många skratt under den dagen. Hon var för söt i sin utstyrsel. Och tuff som tusan när hon skulle utföra dom stundvis småäckliga uppdragen. :-)

Midsommar tillbringade jag och Linus hos pappa. Där vi åkte till hans stuga och åt middag tillsammans med några andra. Det var mysigt. Under juni månad hann vi även med ett besök på Lycksele Djurpark. En härlig dag med superfint väder och många härliga minnen efteråt.

Juli
Dags för den stora festen för Jörgen och Susan i byn. En kombinerad bröllops- och 2x30 års fest. Närmare 30 personer samlades för att fira de två. En galen och fartfylld dag/kväll.

Vi tillbringade flera dagar vid havsbadet i Byske. Gjorde även några båtturer där tillsammans med Jens och Jannica. Jag och Jannica utforskade Byske på inlines. Något som gav mig kramp i skrattmusklerna, när någon, ingen nämnd och ingen glömd, höll på att drutta i knäet på en rullstolsbunden.

I slutet av juli började vi med husrenoveringen ute. Ny panel och färg på huset. Allt eftersom väggarna började bli färdiga märkte man en stor skillnad. Sommaren -06 ska vi göra klar den sista väggen. Ska bli roligt.

Augusti
Lilltrollet Linus börjar ettan på skolan. Roligt! Han trivs som fisken i vattnet. Efter lite övertalning går Linus med på att låta dom långa lockarna falla och bli kortklippt. Han blev väldigt fin i kort hår.

Dags att börja plocka blåbär och hjortron. Tyvärr hade de flesta blåbären tagit stryk av allt regn som kommit. Vi fick ihop en hel del hjortron, flera kg blev det. Det är ju så gott.

Vi åkte upp till pappa igen. Första kvällen där tog jag med mig hundarna på en skön kvällspromenad. Gick ner till sjön och satte mig på en sten och rensade tankarna. Kvällsolen gluttade fram mellan fjälltopparna. Det var den andra augusti, ett datum som för alltid kommer att vara lite extra betydelsefullt. Jag tänkte på min mormor som gick bort den 2 aug 1994, plockade några blommor och la dom i vattnet. Lät vågorna ta dom med sig. Mitt sätt att hedra mormor.

Den 2 augusti är också datumet för bilolyckan som jag var med om, en olycka som har förändrat förutsättningarna för framtiden. Det är nu tre år sedan den inträffade. Tiden går verkligen fort.

September
Fyller jag 27. Pappa åker in på lasarettet för en grundligare hjärtundersökning. Vi åker upp till fjällen för att jaga ripa tillsammans med våra goa vänner. Fick en underbar minnesvärd dag på kalfjället tillsammans med vänner och hundar.

Jag tillbringar några timmar i skogen på jakt efter svamp. Det var ett dåligt svampår med tanke på allt regn som hade kommit. Många svampar var förstörda.

Vi målar det sista innan kylan kommer. I slutet av månaden började jag en spännande praktik.

Oktober
Jag var med i ortens dagstidningen.Det var ett återblicks reportage om min skoltid i Norge. När jag började ettan där var det fullt pådrag från media av alla de olika slag, eftersom mitt fall var så unikt. I det här reportaget berättar jag hur tiden i Norge var samt vad jag har för mig nu. Det var roligt.
Är inne i en läsperiod och läser massor med böcker. Har fått indredningsdille. Drömmer om allt som ska göras om inomhus. Färger, tapeter och inredningsprylar.

Trots flertalet undersökningar har inte läkarna hittat något nämnvärt fel på pappa bortsett från att han hade en rubbning i ämnesomsättningen. Pappa har inte gett sig i första taget och fortsatt hävda att något inte är som det ska kring hjärtregionen.

Det visade sig att han har haft rätt. I den här månaden åkte han in till Sunderby sjukhus för att göra en grundlig undersökning av kranskärlen. Med hjälp av mikrokamera gick läkaren in i varje kärl och kollade. Och mycket riktigt, det visade att han hade stopp i ett av kärlen. Så dom var tvungna att göra en så kallad ballongsprängning. Nu efteråt känns det väldigt lättande, både för oss anhöriga men framför allt för pappa. Som har varit väldigt orolig. Han mår mycket bättre. Så skönt!

November
Mindfulness är ett ord som hamnar på mångas läppar. Många halvspringer med blicken fäst mot marken. Dom lägger sällan märke till små enkla saker i omgivningen. Varken på dofter eller miljön. Dom har tankarna på helt andra håll. Det kan vara jobbet, saker som ska göras när dom kommer hem, barnen och så vidare. Att sätta ner bromsen någon gång då och då, skadar inte. Höj blicken, andas djupt, låt dofterna borra sig in i näsan, försök öppna sinnena och känn det du känner, lägg märke till dom gamla björkarna, molnen på himlen, titta upp och möt andra människors blick, le mera. Det är sånt som kan ge dig en mindre stressad vardag och kanske kan du också känna ett inre lugn.

Snö och kyla anländer. Men stannar inte. Det tinar och snöar om vartannat. Jag färgar håret, total förändring. Färgen hette mörkbrun på förpackningen, men det blev svart. Nu i efterhand är jag nöjd, har vant mig vid färgen.

December
Det känns som om tiden rusar fram. Mycket som ska göras. Julklappar, planering och allt som hör till vid juletid. Snön som inte hade kommit tidigare kom under julen med ränta. Det snöade oavkortat hela julhelgen med hård blåst som grädden på moset. Nu har vi full vinter även här i norr.

Det var lite från mitt år här i norrland. Önskar er alla ett riktigt Gott Nytt År!!